Vietnam, civilisation och kultur – HANTVERKarna

Träffar: 183

Av PIERRE HUARD1
(Hedersmedlem av École Française d'Extrême-Orient)
och MAURICE DURAND2
(Medlem av École Française d'Extrême-Orient3)
Reviderad 3:e upplagan 1998, Imprimerie Nationale Paris,

     Bförutom de som ägnar sig åt mat- och klädtekniker (se kapitel XIV, XV, XVI), hantverkarna kan delas in enligt följande:

1° Hantverkare som arbetar med metaller (plåtmän, bronsgrundare, juvelerare, niellister, myntgjutare, vapentillverkare);
2° Keramiska hantverkare (keramiker, lergodsmakare, porslinstillverkare, kakelmakare, tegelmakare);
3° Hantverkare som arbetar på trä (snickare, möbelsnickare, snickare, tryckare, pappersmakare, marinsnickare, skulptörer);
4° Hantverkare som utför textilarbeten (bomullsvävare, jute-, ramie- eller sidenvävare, korgmakare, segelmakare, repmakare, parasollmakare, mattmakare, påsmakare, persiennmakare, hattmakare, mantelmakare och hängmattor);

5° Hantverkare som arbetar med läder (garvare och skomakare);
6° Lackhantverkare;
7° Skulptörer av trä och sten;
8° Hantverkare som arbetar på snäckor, horn och elfenben;
9° Hantverkare som tillverkar föremål för tillbedjan.

     A större delen av dessa hantverkare var friarbetare. Men Huế domstol skilde inte konstnären från hantverkaren och hade genuina statliga verkstäder som bestod av broderare, inläggare, niellister, lackare, skulptörer, elfenbensarbetare och juvelerare.

     Vietnamesiska verktyg är enkla, lätta, lätta att göra, perfekt anpassade till problem som en smart hantverkare måste lösa genom att ha tålamod och inte försöka spara på sin tid.

      Sbesättningar och bultar ersätts ofta av trähörn. Verktyg av en mycket aktuell användning är: spakar, bockar, vedklyvkilar, vigpress, [Sida 188] tandhjul, axelträds- och rörelsehjul, hydraulisk kraft (vattenkvarnar, rispundrar), pedalmotorer, såharvar, små hjul och kolvar (vilket ursprunget tycktes gå tillbaka till en sydorientalisk syntetisk kultur inom vilken sino-vietnamesisk kultur skulle ha specialiserat sig).

     Mercier har väl betonat dessa verktygs egenskaper. Men vi är långt ifrån att ha, i detta ämne, motsvarigheten till Rudolf Hummers Kina på jobbet.

     Cflottare är samtidigt hantverkare. Tycka om Romans och medeltida européer, de för sina räkenskaper utan att använda penna och bläckberäkningar. Sådana beräkningar ersattes av den kinesiska kulramen. Man tillskriver Luong The Vinh (läkare 1463) ett räkneverk med titeln "Toán pháp đại thành" (Fullständig beräkningsmetod) det kunde ha varit ändringen av en bok av Vũ Hũu, en av hans samtida, behandlande med användning av kulramen. Kinesiska hantverkare använder fortfarande kulramen, men deras vietnamesiska kollegor verkar ha övergett den. Despierres har nyligen gjort en studie av det.

    Shop-tecken anger ibland ägarnas namn. De återger ofta bara ett handelsnamn, bestående av två, ibland av tre kinesiska tecken (eller deras latinska transkriptioner) anses som gynnsamt.

    Thans karaktär xương (kinesisk transkription tch'ang) det betyder "prakt"Och"välstånd” ger Vĩnh Phát Xương "evigt blomstrande välstånd" eller Mỹ Xương "charmig prakt". Andra handelsnamn kanske Vạn Bảo (tio tusen juveler), Đại Hưng (stor tillväxt), Quý Ký (ädelt märke) och Yên Thành (perfekt fred).
A Vanligt bruk bland hantverkare var đõt vía đốt van.

      Cpanträtter kan ha på en gång vía lành or vía tốt (god själ, gynnsamt hjärta), vid en annan tidpunkt via xấu or vía dữ (dåliga, onda själar). Om den första klientens hjärta är dålig or dữ han går ut ur butiken utan att köpa något, efter en lång förhandling, så följande kunder kan mycket väl imitera honom.

     II ett sådant fall måste butiksägaren avvärja katastrofen genom att skära och bränna sju små halmbitar av sin egen hatt om kunden är en man och nio bitar om kunden råkar vara en kvinna. Han uttalar samtidigt följande besvärjelse:

             Đốt vía, đốt van, đốt thằng rắn gan, đốt con rắn ruột, lành vía thì ở, dữ vía thì đi.
         "Jag bränner själarna, jag bränner den hårdlivade mannen, kvinnan med ett grymt hjärta, och önskar att goda själar ska finnas kvar och onda ska gå bort. "

       APå grund av samma vidskepelse dödar piraterna varje gång de startar en operation den första förbipasserande de möter.

Bibliografi

+ J. Silvestre. Sedlar som ska användas i forskning och klassificering av pengar och medaljer från Annam och franska Cochin-Kina (Saigon, Imprimerie nationale, 1883).
+ GB Glover. Plåtar med kinesiska, Annamesiska, japanska, koreanska mynt, av mynten som används som amuletter för den kinesiska regeringen och privata sedlar (Noronha och Co Hongkong, 1895).

+ Lemire. Forntida och moderna konster och kulter i Indokina (Paris, Challamel). Konferens hölls den 29 december på Sociéte francaise des Ingénieurs coloniaux.
+ Désiré Lacroix. Annamesisk numismatik1900
+ Pouchat. Joss-sticks industri i Tonquin, i Revue Indochinoise, 1910–1911.

+ Cordier. Om annamesisk konst, i Revue Indochinoise, 1912.
+ Marcel Bernanose. Konsthantverkare i Tonquin (Dekoration av metall, Juvelerare), i Revue Indochinoise, Ns 20, juli–december 1913, sid. 279–290.
+ A. Barbotin. Smällare industri i Tonquin, i Bulletin Economique de l'Indocine, september–oktober 1913.

+ R. Orband. Konstbrons från Minh Mạng, i BAVH, 1914.
+ L. Cadière. Konst i Huế, i BAVH, 1919.
+ M. Bernanose. Dekorativ konst i TonquinParis, 1922.
+ C. Gravelle. Annamesisk konst, i BAVH, 1925.

+ Albert Durier. Annamesisk dekoration, Paris 1926.
+ Beaucarnot (Claude). Keramiska tekniska element för användning av keramiska sektioner av konstskolor i Indokina, Hanoi, 1930.
+ L Gilbert. Industri i Annam, i BAVH, 1931.
+ Lemasson. Information om fiskuppfödningsmetoder i tonquinesedeltat, 1993, s.707.

+ H. Gourdon. Annam konstParis, 1933.
+ Thân Trọng Khôi. Lyftande hjul från Quảng Nam och paddlar norias från Thừa Thiên, 1935, s. 349.
+ Guilleminet. Norias från Quảng Ngãi, i BAVH, 1926.
+ Guilleminet. Sojabaspreparat i Annameses föda, i Bulletin économique de l'Indochine, 1935.
+ L. Feunteun. Konstgjord kläckning av ankägg i Cochinchina, i Bulletin Economique de l'Indocine, 1935, sid. 231.

[214]

+ Rudolf P. Hummel. Kina på jobbet1937
+ Mercier, Annamesiska hantverkares verktyg, i BEFEO, 1937.
+ RPY Laubie. Populära bilder i Tonquin, i BAVH, 1931.
+ P. Gourou. Byindustri i Tonquinesiska deltat, International Congress of Geography1938

+ P. Gourou. Kinesiskt anisträd i Tonquin (kommuniké om jordbrukstjänster i Tonquin), 1938, sid. 966.
+ Ch. Crevost. Samtal om arbetarklasser i Tonquin1939
+ G. de Coral Remusat. Annamesisk konst, muslimsk konst, i Extreme-Orient, Paris, 1939.
+ Nguyễn Văn Tố. Mänskligt ansikte i annamesisk konst, i CEFEO, N°18, 1st trimestern 1939.

+ Henri Bouchon. Inhemska arbetarklasser och kompletterande hantverk, i Indochine, 26 sept. 1940.
+ X... — Charles Crevost. En animatör av tonquinesisk arbetarklass, i Indochine, 15 juni 1944.
+ Công nghệ thiệt hành (praktiska industrier), i Revue de Vulgarisation, Saigon, 1940.
+ Passignat. Hanois mästare-ackerare, i Indochine den 6 februari 1941.

+ Passignat. Lack, i Indochine, 25 december 1941.
+ Passignat. Elfenben, i Indokine, 15 januari 1942.
+ Serene (R.) En Annamesisk traditionell teknik: Träsnitt, i Indochine, 1 oktober 1942.
+ Nguyễn Xuân Nghi alias Từ Lâm, Lược khảo mỹ thuật Việt Nam (Outline of Vietnamese Art), Hanoi, Thuỵ-ký tryckeri, 1942.

+ L. Bezacier. Essä om Annamesisk konst, Hanoi, 1944.
+ Paul Boudet. Annamesiskt papper, i Indochine, 27 januari och 17 februari 1944.
+ Mạnh Quỳnh. Ursprung och betydelse för populära träsnitt av Tet, i Indochine, 10 februari 1945.
+ Crevost et Petelot. Katalog över produkter från Indokina, avsnitt VI. Tanniner och tinctorials (1941). [Vietnamesiska namn på produkter anges].

+ Aug. Chevalier. Första inventeringen av skog och andra skogsprodukter från Tonquin, Hanoi, Ideo, 1919. (Vietnamesiska namn anges).
+ Lecomte. Indokinas skogar, Agence Economique de l'Indocine, Paris, 1926.
+ R. Bulteau. Anteckningar om tillverkning av keramik i Bình Định-provinsen, i BAVH, 1927, sid. 149 och 184 (innehåller en bra lista över olika keramik av Lugna och deras figurationer såväl som deras lokala namn).
+ Despierres. Kinesisk kulram, i Sud-Est, 1951.

ANMÄRKNINGAR :
◊ Källa: Connaisance du Vietnam, PIERRE HUARD & MAURICE DURAND, reviderad 3: e upplagan 1998, Imprimerie Nationale Paris, École Française D'Extrême-Orient, Hanoi - Översatt av VU THIEN KIM - NGUYEN PHAN ST Minh Nhats arkiv.
◊ Rubriktitel, utvald sepiabild och alla citat har satts av Förbud ti tors - thanhdiavietnamhoc.com

SE MER :
◊  Connaisance du Viet Nam – Originalversion – fr.VersiGoo
◊  Connaisance du Viet Nam – vietnamesisk version – vi.VersiGoo
◊  Connaisance du Viet Nam – All VersiGoo (japanska, ryska, rumänska, spanska, koreanska, …

FÖRBUD TU THƯ
5 / 2022

(Var där 474 gånger, 1 besök idag)