Oro för FÖRETAGETS FOLK - Oro för marknadsföring - Avsnitt 1

Träffar: 445

HUNG NGUYEN MANH ¹

     Ett av HENRI OGERSkisser visar ett hörn av en stor marknad men det är inte en T Markett Market. Marknadspelaren är inskriven med konstnärens namn och hans hemort: “Gia Lộc-distriktet, Thạch Khôii-byn, Thanh Liễu-kommun - Nguyễn Văn Đảng”. Till höger finns bås för fisk och grönsaker och säljare som handlar med sojasås eller andra saker och till vänster finns bås för fläsk och nötkött, öronvaror, kammar och ris vermicelli ...

    Under årets slutdagar när stadsgatorna blir mer animerade och livliga marknaderna blir allt mer trångt. Ett folkeord säger: “Trångt som en Tết-marknad!”. Det är inte en överdrift! Emellertid finns animationen av Tết-atmosfären inte bara hos vuxna utan också bland barn. Barn i olika åldrar följer varandra i grupper mot Teátmarknaderna vid årets slutdagar.

    Om månadsmarknaden normalt hålls den 26: e och den 27: e dagen, kommer den vid denna tid att pågå fram till den 30: e dagen, särskilt för barn som ska shoppa för målningar, smällare, andra leksaker och kanel (Fig 1) Denna praxis har också gjort Tết-stämningen allt mer spännande.

 Det har funnits olika typer av marknad: öppen marknad som hålls dagligen och full av shoppare, specialmarknad som endast hålls på festivaler eller midmonths och till och med en gång om året. De Hanoi blommamarknad, som sägs ha tagit form sedan antingen tidigt detta århundrade eller i slutet av XNUMX Lê och början av Nguyễn dynastier, organiseras också en gång om året. Den marknaden varar i veckor men den blir mest livlig från tidig morgon till sen kväll den senaste veckan till nyårsaftonen. Till salu finns alla slags blommor och prydnadsväxter och dekorativa artiklar inklusive kumquat och guldfisk. Hanoians är dock vana att kalla det persikmarknaden. Marknaden hålls traditionellt längs med Hàng Lược gatan, före detta säng av Till Lịch River: ”När kommer Tô-floden bli torr? Hur kan du räkna persikablommor på båda sidor av blommamarknaden? ”

    Landsbygdens marknad hålls sex gånger i månaden i vissa orter. Byar följer ett överenskommet schema: Marknaden är organiserad i denna by den 1: a och 6: e dagen, i den byn på 2: a och 7: e dagen, i en annan, by på 3^rd och åttonde dagar, och i en annan en fjärde och nionde dag, och så vidare.

    Om en marknad vanligtvis hålls den 1: a och den 6: e dagen, öppnar den tidigaste dagen den Tet säsongen kommer att vara den 26: e dagen i den 12: e månaden. Om en marknad hålls den 4: e, 9: e eller 5: e och 10: e dagen, är dess Tet sessionen kommer att falla på den sista dagen av månåret, dvs. den 30: e dagen eller den 29: e dagen (i en månad på 29 dagar) den tolfte månaden.

    Vid Det är marknaden, butikshållare vill sälja alla sina varor till kunder. Men Tết-marknaden är inte bara en plats för handel eller godsbyte och byteshandel, utan också för kontakter och informationsutbyte, särskilt i bergsområden.

    Marknadsdagar var dagar för ekonomiska, kulturella och festliga aktiviteter ... för en förändrad atmosfär när man tillfälligt glömmer svårigheterna i ricefields och på milpa. Marknader i låglänta regioner var inte riktigt mötet för tjejer och pojkar, vilket var fallet med höglandsmarknader där man ser traditionella dräkter, paraplyer och folkdanser av etniska minoriteter som Thái och Mèo. Dock kan en touch av detta upptäckas genom ett folksång:

"Under marknadsmiddagen Yên Quang i mitten av månaden.

Som blommaälskare väntar jag på att köpa blommor bara av henne" ...

    Bynmarknader i gamla dagar hölls ofta runt dammar eller sjöar vid hamlet ändar eller vid byporten eller på en stor öppen mark. Ibland var de ordnade under rader med stora skuggor eller på båtlandningsstadiet. Det kan vara därför det kallades "Chợ bygg"(chợ: marknad och bostad: landningssteg för båtar, på det forntida vietnamesiska språket).¹

    I alla fall är marknaderna fortfarande platserna för försäljning och köp, Henri Oger förser oss med en bild av en äldre bonde som shoppar (Fig.2). Uppmärksamhet bör inte ägnas paraplyet som han håller under armhålan utan att hans händer nu bär en massa saker ... Och bredvid honom var ett bondpar som bara köpte några små saker (Fig.2).

    Bland de människor som går till marknaden på T dayst-dagar finns det de som bara tar en promenad för att njuta av de glada scenerna eller för att fortsätta lediga kommentarer och samtal, men de flesta andra måste oroa sig för shopping. Beroende på varje familj, den ekonomiska situationen och det sociala lagret, samt ålder eller kön, kan shoppingen variera.

    De gamla kvinnorna skulle förutom att besöka marknaden och låta priser köpa betel (Fig.3), arecamutter, josspinnar, blommor, kakor och joss-saker. När det gäller de gamla männa, det första de bryr sig om är deras ståtliga sätt när de är klädda i sin tunika, deras blått vita byxor med raka veck, deras turbaner och när de bär ett par Gia .nh skor som vi får möjlighet att titta på senare. Inte som de gamla kvinnorna, de gamla männen oroar sig för ett nytt par distich rullar, en söt och doftande flaska klibbig risalkohol, ett paket med lotussmaksatt te och ett par sockerrör med toppar som ska användas som " förfaders pinne ”och visas på altaret.

    När det gäller de unga flickorna, medan de tyst besöker småvaruhandlarna, skulle de köpa en spegel, en kam, en väskeklänning eller en bit av siden som skulle användas som ett bälte, och särskilt en silver orm som kedja. De skulle inte glömma att köpa några korianderblad och några "hương bài"(ett slags rökelse) rötterna för att ta ett årsbad. När det gäller barnen är de bullrigaste elementen - de är precis som en svärm av bin som lämnar sin bikupa.

    Tillsammans med sina farföräldrar eller föräldrar pratar de, skrattar, ber om det ena eller det andra, mestadels godis och kakor eller leksaker. När de fick ett färgat rispasta leksakdjur med ett vass som ger ett tilltalande och lyckligt ljud av bugla, skulle de leka med det ett ögonblick och sedan vid en viss tid skulle de helt enkelt svälja det. Ibland strävar de efter att be om några porslinsartiklar som en kruka, en spis, en sköldpadda eller en klädsel ...

    De kan också be om bilder, smällare eller kanelkvistar som vi har nämnt tidigare. Bland de stora mängderna finns de tysta, väl dolda och blygsamma bruna kläderna. Ödmjukheten hos sådana bruna kläder verkar vara blyg. Med dessa bonzes är de saker de behöver josspapper, josspinnar, sockrad trunkerad kon av klibbigt ris, klibbigt ris, jordnötter, sesam, grönsaker, olja, salt ...

    Dessutom finns det fortfarande en klass av manliga personer, både gamla och unga som har allvarliga sätt och är klädda i högtidliga tunikor och byxor som bara går i butiker som säljer föremål reserverade för konfucianska studenter eller forskare och bara köper saker som några bra dynor med mjukpapper. , lite blommigt bokstäverpapper, lite papper ... tillsammans med några borstar och några pinnar med indiskt bläck.

    Varorna som visas och såldes vid detta tillfälle för att uppfylla kraven hos människor som firar högtiden är inte begränsade till endast de som nämns ovan, eftersom det fortfarande finns alla typer av livsmedel. Börjar med de gröna maranta bladen som visas överallt längs vägen. Därefter kommer alla typer av ris, från glutinöst ris i stor storlek, glutinous med liten storlek, till alla typer av vanligt ris som tio månaders ris, säsongsbetonad "du huong" (olika incenserade ris) ... men folk uppmärksammar vanligtvis det stora limrisen med sin gula blomma och dess feta riskorn, som för det lilla riset är det inte många som tänker köpa det.

... fortsätt i avsnitt 2 ...

ANMÄRKNINGAR:
¹ Docent HUNG NGUYEN MANH, doktor i filosofi i historia.
² Enligt TRẦN QUỐC VƯỢNG - LÊ VON HÀO - DƯƠNG TẤT TỐ - Vietnamesiska historiker - (Vår och vietnamesisk traditionell praxis) - Hanoi, Culture Publishing House, 1976, s. 95-98.

BAN TU THU
01 / 2020

ANMÄRKNINGAR:
◊ Källa: Vietnamesiska Lunar New Year - Major Festival - Asso. HUNG NGUYEN MANH, doktor i filosofi i historia.
◊ Fet text och sepiabilder har ställts in av Ban Tu Thu - thanhdiavietnamhoc.com

SE ÄVEN:
◊  Från skisser i början av 20-talet till traditionella ritualer och festivaler.
◊  Betydelse av termen “Tết”
◊  Lunar New Year Festival
◊  Oro för PROVIDENT PEOPLE - Bekymmer för KÖK och KAKOR - Avsnitt 2
◊  Vietnam nyår - vi-VersiGoo
◊ etc.