Historien om TU-THUC - Landets lycka - Avsnitt 1
Träffar: 2293
LAN BACH LE THAI 1
In Vietnam, när en man ser en anmärkningsvärt vacker kvinna, kanske han viskar till sin granne: «Titta på denna underbara skönhet. Kanske är hon infödd i Land of Bliss. »Han hänvisar till historien som berättades för länge sedan av TU-THUC som en gång hade turen att besöka fairyland eller«Salighetens land»Och lämnade den efteråt.
Mer än fem århundraden sedan, under kung TRAN-THUAN-TON: s regering, fanns en ung mandarin med namnet TU-THUC, chef för Tien-Du-distriktet. Han var en mycket lärd man och hade så många värdefulla böcker att han kunde hitta dem så mycket lärande utom där De välsignade land var, och det var just det han längtade mest efter att veta.
När han var liten pojke fick han höra att "Salighetens land»Var platsen där Kinesisk kejsare DUONG-MINH-HOANG gick, en natt, när augustimånen var full och där människor hade en persikablom-hy och wc-regnbågefärgade klänningar, med långa och breda smörvingade ärmar. Där borta hade man evig ungdom och skulle spendera sin tid mitt i skratt, musik, sånger och dans Kejsare DUONG-MINH-HOANG lärde sig själv från sagan det underbara «Nghe-Thuong»Dans som han på sin återkomstjord lärde den Damer från det kejserliga palatset att dansa för honom när han smuttade på sitt parfymerade vin under det gyllene månskenet.
TU-THUC drömde om detta land och önskade att han kunde besöka det någon gång.
En dag passerade TU-THUC förbi en gammal pagod som var välkänd för sitt härliga pionträd. Det var under blomster~~POS=TRUNC årets Binh-Ti, och pionträdet var i full blom. En ung jungfru av strålande skönhet och sött ansikte böjde en gren för att beundra blommorna och bröt den. Munkarna i pagoden tillät henne inte att gå, och ålagde böter, men ingen kom att betala det för att ta henne hem. TU-THUC tog generöst av sig sin brokadrock och erbjöd den till munkarna för att frigöra henne. Och alla berömde sin vänliga gest.
En tid senare, trött på «ära och världens intressen»Han avgick från sitt kontor för att kunna besöka«blåa berg och smaragdgröna vatten». Han gick i pension till Bong-Son, en plats var många vackra källor och fantastiska grottor hittades.
Följt av ett barn som bar vin, en gitarr och en diktebok, vandrade han igenom skogen där graciösa grenar svevade himmlar mellan träden. Han korsade de slappa bäckarna och besökte den berömda Rosa berg, den Grotta av de gröna molnen, den Lai Riveroch komponerade vackra verser för att sjunga sin vilda och magiska charm.
En dag vaknade han tidigt på morgonen och betraktade sig över havet, fem pastellfärgade moln som glitrade och utvecklades i morgonljuset, i form av lotusblommor. Han rodde till platsen och såg ett fantastiskt berg flyta på havet. Han gick i land och klättrade på de täcktäckta flankerna.
Djupt rörd av landskapets vackra natur sjöng han:
I höga tak gräver tusentals reflekterade ljus.
Och grottablommorna böjde sig för att välkomna den utmärkta gästen.
Nära den bubblande bäcken, var är örtfångaren?
Vid den brimming floden ror en ensam båtperson.
Över de stigande och sjunkande vågorna, över sätet bredt, flyter tonerna på strängad gitarr.
Lazily glider båten och kalasken är full av vin.
Får vi fråga Vo-Lang, fiskaren,
Var är glänsande persikaträd i Land of Bliss?
Men plötsligt såg han en svart spricka i klipporna och hörde en konstig rassling inifrån. Han fortsatte ut i mörkret och såg ett blått ljus strömma över de kristallklara stenarna, hängande över huvudet. På lite avstånd var grottan så smal att han var tvungen att krypa med på händerna och knäna, men snart blev tunneln hög och bred. I slutändan nådde han en plats där ett gyllene ljus strålade för att hälsa honom. Klipporna ovan var lika tydliga som de vita molnen på den renaste himlen. Luften var fräsch och söt-doftande som en blåser genom en dal med liljor och rosor. En fjäder så klar som kristall flödade nära hans fötter, med guld- och silverfiskar som simmade i den. Och de breda lotusbladen som svävade på ytan skinade av regnbågens färger. De glödande vita eller rosa lotusblommorna själva såg ut som lysande lampor på vattnet. En bro av marmor och värdefulla ädelstenar som kastades över våren ledde till en underbar trädgård där dolda älvor som sjöng de sötaste låtarna, i låtar så mjuka och harmoniska att ingen mänsklig röst kunde matcha dem.
En bana strödad med fallna kronblad ledde till en blommande trädgård med grenar som skakade under stjärnklara blommorna. TU-THUC hade aldrig sett så härligt landskap förut. Underbara fåglar blandades med blommorna och hällde ut sina mest melodiösa låtar. På det gröna gräset utspridda med färgglada kronblad stod en flock påfåglar och sprider svansarna ut. Och runtom den unga TU-THUC, faller kronbladen ner som mjuka snöflingor.
Plötsligt badades han igen av solljuset, det varma och lysande solljuset som lyste på rikligt dekorerade marmor- och kristallpalatser som stod bland gröna och viftande träd.
En grupp vackra unga piga, med glittrande stav i sitt svarta glänsande hår, mötte honom.
« Många hälsningar till vår stiliga brudgum », Sade eller om dem.
De försvann i slottet för att meddela att han anlände och kom tillbaka för att böja sig för honom:
« Var glad att komma in, Your Lordship », Sa de.
Han följde dem in i en magnifik hall, täckt med silke och brokad och kom in i sviter som glitrade med guld och silverdekorationer. En låt svävade i luften, mjukt och skonsamt som en melodi, och harporna ljudde sötare vid hans inställning.
En majestätisk och söt snygg dam i en snövit silkesklänning satt på en rikt snidad tron och sa till honom:
«Lärd lärde och älskare av vackra platser, vet du vad den här platsen är ? Och kommer du inte ihåg ett möte under ett blommande pionträd ? "
« Det är sant att jag har besökt många blåa berg och tjocka skogar », Svarade han artigt,« men aldrig hade jag drömt om ett sådant vackert land, värdigt de välsignade! Skulle det behaga den mest ädla damen att berätta var jag är nu? »
Damen gav honom ett lysande leende och sa:
« Hur kunde en man från Pink Dust-världen känna igen denna plats? Du befinner dig i en av de 36 grottorna i Phi-Lai berget som flyter omkring på det stora havet, visas och försvinner enligt vindarna. Jag är Fairy-Queen of the Nam-Nhac-toppmötet, och jag heter Nguy. Jag vet att du har en vacker själ och ett ädelt hjärta, och det är med det största nöjet jag välkomnar dig här idag. »
Sedan gav hon ett tecken till piga som alla drog sig tillbaka och inledde en blyg och vacker ung piga in i rummet. TU-THUC vågade titta på henne och insåg att hon var den unga jungfrun som han träffade under pionträdet.
« Här är min dotter Giang-Huong som du räddade en gång », Tillagde Fairy-Queen. «Jag har aldrig glömt din ädla och generösa gest, och jag tillåter henne att gifta sig med yol idag för att betala dig sin tacksamhetsskuld. »
En stor högtid förbereddes och bröllopet firades! i stor pomp.
Sedan följde många välsignade dagar mitt i skratt och lycka i Salighetens land. Vädret där var inte varmt eller kallt, det var bara friskt och trevligt som i Vårtid - det var faktiskt det Evig vår. I trädgårdarna var grenen laddad med blommor, var och en ännu vackrare än rosen. Det verkade som om det inte fanns något annat som TU-THUC kunde önska sig.
. fortsatte i avsnitt 2 .
ANMÄRKNINGAR:
1 : RW PARKESs förord introducerar LE THAI BACH LAN och hennes novellböcker: ”Mrs. Bach Lan har samlat ett intressant urval av Vietnamesiska legender för vilket jag är glad att skriva ett kort förord. Dessa berättelser, väl och enkelt översatta av författaren, har betydande charm, som inte härleds från den känsla de förmedlar om bekanta mänskliga situationer klädda i exotisk klädsel. Här, i tropiska miljöer, har vi trogna älskare, svartsjuka hustrur, ovänliga styvmödrar, saker som så många västerländska folkhistorier är gjorda av. En historia är verkligen askungen om igen. Jag litar på att denna lilla bok kommer att hitta många läsare och stimulera vänligt intresse i ett land vars nutida problem är beklagligt bättre känd än hennes tidigare kultur. Saigon, 26 februari 1958. "
2 : ... uppdaterar ...
ANMÄRKNINGAR:
◊ Innehåll och bilder - Källa: Vietnamesiska legender - Fru LT. BACH LAN. Kim Lai An Quan-förläggare, Saigon 1958.
◊ Utvalda separerade bilder har ställts in av Ban Tu Thu - thanhdiavietnamhoc.com.
BAN TU THU
07 / 2020